På skogspromenad

Jag var med om en underhållande (tyckte jag åtminstone) händelse när jag var på skogspromenad i det vackra vädret nyss, men för att förstå den behövs en del bakgrund.

Tidigare (för några år sen) var det så att mindre (fothöga) hundar alltid verkade tycka väldigt illa om mig - när jag mötte någon som var ute och gick med en sådan började den nästan alltid skälla och dra i kopplet. Större hundar verkade intelligentare - de antingen ignorerade mig eller var bara nyfikna och nosade på mig. På ett ganska långt tag nu så har dock de flesta hundar ignorerat mig totalt.

Den jag mötte på promenaden verkade dock tycka att jag var intressant - fast ägaren försökte först hålla och sedan kalla tillbaka den rusade den fram mot mig, några meter framför stannade den, satte sig ner någon sekund innan den tydligen beslutade att jag var farlig och sprang tillbaka och gömde sig bakom hussen. Efter några sekunder vågade den dock komma fram till mig igen och nosa.

Den gjorde mig glad åtminstone.