Lill-nisse

Nu har jag testat folkölsvarianten av Slottskällans Nisse, och som väntat var det en angenäm upplevelse. Fruktigt men inte för sött.

P2 är det nya P1

Men ännu svårare att få lyssna på.

På sista tiden har jag blivit mer och mer förtjust i P2. Jag tycker fortfarande att det går många bra program i P1, men på något sätt (vet inte om det är kanalomläggningens fel) så lyckas det alltid vara något som jag inte är intresserad av när jag försöker lyssna direkt - exempelvis Stil, På minuten eller Spanarna. Jag är inte riktigt lika ointresserad av morgonsändningen, men att höra två personer tjafsa är inte heller så spännande.

Ring P1 vill jag inte säga mer om.

Vad har jag hittat i P2 då? Jag har inte hört något av programmen direkt ännu, men Folke, Felicia, Alltid på en söndag, Jazzit/Stardust/Jazzradion och (så klart - det är ju Kjell Alinge) Eldorado har låtit bra det jag hört.

I P4 känner jag till Da Capo som jag tycker är bra.

Tyvärr innehåller alla de här programmen en massa musik och därför ställer rättigheterna till det så att de inte finns med i podradion. Där kan jag väl inte begära att de ska göra mer, men det jag faktiskt tycker att jag kan önska mig är (atom) kanaler där länkar till materialet publiceras efter hand (så att jag själv slipper komma ihåg att gå in och lyssna på alla program).

(Länkar till material betyder just länkar till material, inte deras "webbradio" som kräver instablia insticksprogram och är allmänt jobbig att lura ut adresser till materialet ur om man inte vill använda sådana.)

Mer kvitter

De senaste dagarna har jag märkt att mina vänner och de andra jag följer har använt Twitter mycket mer, något jag faktiskt tycker är riktigt trevlig.

När jag tittar på min egen historik märker jag dock av samma problem som här, nämligen att jag har för höga krav på läsvärdhet för att skriva något alls, alldeles för ofta. Eftersom jag nuförtiden sällan kan sitta särskilt länge alls och ordna en text (och de försök till ändrad inställning jag gjort för att bli mer produktiv här inte har gett så mycket resultat) tänkte jag försöka kvittra lite mer själv - det är trots allt ganska ofta jag får idéer om saker jag vill skriva om.

Norrland kommer närmare

Idag invigs nya E4an norr om Uppsala. Äntligen. För de som av olika skäl behöver åka bil när de ska norrut innebär det att det går mycket snabbare men framförallt säkrare. Jag har ett riktigt uselet minne från den vägen - sikten var nästintill obefintlig, men det var ändå fullt med bilar på båda sidorna som envisades med att köra om och komma nära.

Den hade väl varit igång för länge

Jag har ett projekt att jag ska lyssna på all musik jag äger (detta approximeras i dagsläget till de CD-skivor jag läst in, vilket är alla fullängdsskivor och en hel del singlar).

För enkelhets skull tänkte jag låta det projektet gå klart innan jag bytte från OS X till Linux på burken, men igår var det nere på fem ospelade sånger. I morse hade den dock "glömt bort" ett par dagars spelningar, så jag har ägnat en del tid nu på morgonen åt att "snabbspela"
de jag hört nyligen.

Vilse

Nu har jag fått Vilse i pannkakan, får se när (om?) jag får tid att se på den igen.

Hemma "på riktigt"

Idag var första dagen på den period då jag är hemma med Hedvig
på heltid. För att fira detta verkade hon ha bestämt sig för att hålla sig vaken så mycket som möjligt, vilket tyvärr inte alltid är bra (att hon blir trött och grinig av det är inte något hon kan göra åt). Såna här dagar är ganska nyttiga eftersom man verkligen får träna på att underhålla henne, men slipper ha några krav på påhittighet.

Wow, de fattar!

Det är ju inte alltid så ofta som man önskar som man har skäl att berömma svenska företag, men nu tycker jag att jag har det.

Något som, åtminstone för mig, är nytt är att hitta.se nu kan visa koordinater för platser lite enklare, vilket gör det litet enklare att hitta punkter att mata in på sin GPS. De erbjuder också samlingar med data för intressanta platser, och gör det i bland annat GPX-format (som så vitt jag fattar är det närmaste en standard man kommer idag). Bra.

Första presenten

Jag fyller 31 på måndag, vilket jag firar med att bjuda på fika och tårta idag. Den första presenten jag fick se (andra har anlänt tidigare, men är ännu oöppnade) var från svärfar, som gav mig ett miniplommonträd.

Jag blev definitivt överraskad. Jag är inte helt säker på att det kommer att trivas i vår rabatt, men det är lite roligt att ha ett träd om inte annat, vi får väl se. Som tur var ingick arbetet med planteringen, så jag slapp gräva (det verkade visserligen inte vara riktigt lika hårt som det brukar nu, men det var ändå skönt att slippa).

Ny plattform

Är man inte särskild teknikintresserad kan man skippa resten av det här inlägget.

Om man följer Himmelmora mo på ett vettigt sätt och jag inte har gjort något fel så ska man inte ha märkt så mycket (även om det finns en stor risk att man får läsa en massa inlägg som man läst förut), har jag gjort något fel är det mycket möjligt att man inte heller märker något.

Jag har precis avslutat migreringen till blogger. På grund av deras begränsningar för att hindra missbruk så har den operationen tagit ett ganska bra tag (nog för att faktiskt vara irriterande). Kommentarer är avsiktligt utelämnade eftersom man inte kan skapa kommentarer med vettiga författare (anonyma till exempel) - om Google fixar det i framtiden lägger jag upp kommentarerna.

Anledningen till flytten är huvudsakligen att blogger-plattformen nu verkar erbjuda ett riktigt bra verktyg (vilket jag inte riktigt tyckte 2004). Finns det fullgoda alternativ (från företag man kan tro finns kvar inom tillräckligt lång tid) så man slipper driva själv försöker jag även använda dessa, och nu kändes det som att det var dags att konvertera.

Huruvida det betyder att jag faktiskt kommer att skriva mer vågar jag inte säga något om, men omöjligt är det inte (om inte annat har jag fått några påstötningar från sådana som gärna sett att jag skrivit mer).

En filmleverantörs död

Som DN skriver om så ger Triangelfilm upp och begär sig själva i konkurs. Som Mattias nämner i DNs artikel så har bra film kontinuerligt blivit mer tillgänglig, men jag kommer ändå att sakna Triangelfilm och Sverige blir ett fattigare filmland.

För de som inte noterat det från andra notiser

Så är jag nuförtiden försörjningsansvarig för en liten Hedvig.

Nu återgår Himmelmora mo till det ordinarie programmet.

Programvaror

Google Desktop for Mac och Thunderbird 2 har ju kommit ut. Kortrecensioner följer:

Google Desktop for Mac är så klart först och främst ett sätt att söka - jag använder knappt sådana funktioner, så jag vill inte säga något om hur den är jämfört med Spotlight. Testa själv!


Något jag däremot använder mycket är Quicksilver, och där är Google-alternativet betydligt simplare och väldigt mycket mindre konfigurerbart. Inte säkert att det är något negativt, dock. Googlealternativet drar av naturliga skäl lite mindre minne, men ingen gigantisk skillnad.

Vad gäller Thunderbird 2 blev jag nästan lite överraskad av att den plötsligt var släppt. För den här versionen har jag varit betydligt mindre engagerad än tidigare - delvis beroende på att jag inte tyckt den haft några särskilda nya finesser. Nu har jag dock upptäckt ett par bra saker, främst riktiga etiketter (inte bara fem stycken) och att man snabbt kan kolla vad för nya brev som finns i en brevlåda genom att hålla musen över. Förbättringar i gränssnittet för utökningar är också välkommet, men inget jag drar nytta av i rollen som användare.

Mer "känna sig gammal"

Det försämrade P1gör att jag känner mig äldre - i valet mellan Jonas val och Ring så spelar vi blev det det senare i morse.

Pinad

Det haglade igår. Mycket mer hemma hos oss än i närheten, men haglade gjorde det visst i hela Uppsala. På väg hem var det dock riktigt stora hagel. Det kom många, och varje hagel gjorde ont.

Efter cirka femhundrameters cykling gav jag upp och bytte till att springa med cykeln för att minska angreppsytan (skydda mina stackars lår lite).

Bra radio

Bland de radiosändningar jag prenumerat på fanns Sommar 2006, som jag visserligen ofta lyckades höra samma dag det gick, men som jag även går igenom och lyssnar på igen ibland. Nu lyssnar jag på Göran Malmqvist, som gör ett ofantligt bra program.

Media

Jag brukar inte vara så förtjust i alla videoklipp som dyker upp överallt nuförtiden, men den här tolkningen av "I will survive" är helt enkelt för bra för att inte berätta om.

Min tidigare favoritvariant av den låten var för övrigt CAKE, se gärna för referens.

Uppdatering: Jag har ekorrar i strumporna - den här länken pekar på CAKE-versionen.

Kvitter

På grund av Don har jag börjat leka med Twitter. (Jag har redan hittat på David, men om det är fler som finns det som tror att jag är intresserade av vad de pysslar med, säg gärna hej!).

Till att börja med ska jag säga att jag tycker det är fint och bra att de stöder att man kan använda Jabber istället för en nalle eller något webbgränssnitt. Mindre imponerad blir jag över att tjänsten faktiskt varit tillgänglig mindre än 15% (min uppskattning) av tiden sen jag började testa.

Att de gjort det teknikvalet är inte heller särskilt svårt att förstå för mig - för att använda på någon annan tjänst för snabbmeddelanden skulle de antingen behöva förlita sig på hack som kan sluta fungera tvärt, alternativt få till stånd avtal med de som driver tjänsterna.

Vad gäller själva tjänsten (som jag fortfarande uppfattar som ett snabbare sätt att kunna berätta att man ätit en kebab) så tycker jag hittills att det är en rolig leksak, men förmodligen inget jag skulle betala för.

Just det där med betalningen påminner mig även om att jag blivit gammal (eller åtminstone äldre) - jag frågar mig nämligen nuförtiden ofta "hur väl lönar det sig för dem" - av helt olika anledningar. Om jag ska anförtro mina pengar (eller lika värdefullt, minnen i form av foton) till någon så vill jag gärna tro att de inte är på väg in i konkurs. Samma sak om jag köper något som kan riskera att gå sönder (exempelvis en spis). Är det någon jag köper mat av brukar det istället vara för att jag tycker om att kunna göra det och vill att de ska fortsätta finnas kvar.

I fallet Twitter undrar jag vad de räknar med att kunna tjäna pengar på. Eftersom jag inte kommer på något sådant (och mobilkopplingen de erbjuder rimligen borde kosta dem en hel del pengar - oavsett hur mycket de pressar priset på ett sms till) gissar jag att målet är att bli ansedd som en oumbärlig funktion och uppköpta av något stort bolag - en något osäker strategi i mitt tycke (något just Don även skrivit om nyligen).

Vår

I helgen var vi i Vemdalen och åkte skidor (där kan jag nämna att Vemdalsskalet överträffade mina förväntningar för utförsåkningen. Jag åkte dock mest längd och där var de längre spåren bättre.

Men, vad jag inte var beredd på var hur vårligt det skulle vara när vi kom tillbaka. Eftersom jag dessutom åkt på en förkylning och tyckte att jag inte orkade sitta på jobbet idag har jag (förutom en hel del läsning och lite tv-spelande) gjort en vårpromenad på åsen, och fick då uppleva våren på riktigt. Rekommenderas.

Ekonomijournalister och pengar

DN skriver om Googles nya betaltjänst. I artikeln på nätet har de visst tagit pratet om att det är första gången de tar betalt för något, vilket är lite förvånande eftersom (enligt min uppfattning) särskilt ekonomijournalister borde
förstå att annonserna är en tjänst bland andra.

Även om man utesluter annonsörer (och ignorerar att de nu kommit på att det finns versioner av Google Earth som de tar betalt för) så kan man även betala för att få mer utrymme i Picasa. Om man är amerikan det vill säga.

Kundservice

Jag läser Joel om kundservice och tänker att jag skulle vilja jobba på ett ställe där kunderna berättar om hur nöjda de är (som jag fortfarande är nöjd med SmugMug).

Ännu mer (eftersom jag jobbar med drift) tänker jag att jag skulle vilja jobba på ett ställe där kunderna hade anledning att vara så nöjda. Vi har tyvärr fortfarande en bit kvar.

Ombyggt

Nu var det visserligen ett ganska bra tag sen det arbetet inleddes, men nu börjar det kännas någorlunda klart, så jag tänkte passa på att berätta att jag byggt om lite, både för att städa och för att öka driftsäkerheten.

Läsare här borde förhoppningsvis inte märka någon skillnad. De som vi erbjuder fler tjänster kanske märker lite större skillnad.

Duktig

Nu har jag gett lite pengar till Joe Hewitt och Planamesa Inc. (det jag egentligen gjort är dock att stötta Firebug- och NeoOffice-projekten.

Musse Pigg

DN kör "Geniet Långben", en Musse Pigg serie jag till min stora förvåning tycker riktigt mycket om. Rekommenderas.

Apropå invektiv

Så finns det många sådana som jag kan tänka mig att använda om Jan Guillou, men ibland har han så rätt.

Rastlös

Jag har ett längre tag tänkt skriva en längre text om JK Göran Lambertz och kritiken mot honom, men jag verkar inte få ro att sitta ner och formulera det ordentligt, så här kommer min ungefärliga tankegång lite snabbare nerklottrad.

Att påstå att det kan vara skadligt för rättsväsendet att säga att det sitter oskyldiga i svenska fängelser och att det förekommer att poliser ljuger för att skydda varandra tycker jag visar dels på en makalös stark (och i mitt tycke obefogad) tilltro till poliskåren och domstolssystemet. Med tanke på det stora antalet poliser och dömda i svenska fängelser tycker jag det verkar mycket osannolikt att någon av de utsagorna skulle vara falska. För mig verkar det mest vara en ovilja att erkänna egna brister (som ger mig intryck av klart bristande kvalitetstänkande), blandat med lite känningar av Dreyfusaffären.

Av hans kritiker är det främst Madeleine Leijonhufvud jag reagerat på, kanske mest för att jag känner till henne sedan tidigare. För att undvika att använda invektiv kan jag väl summera med att min uppfattning om avvägningen av rättsäkerhet för anklagare och anklagad inte alltid är samma som hennes.

Sättet som hon fångat min uppmärksamhet här är dock ett uttalande hon gjorde på P1 Morgon om det faktum att personer som suttit i fängelse och senare friats vid
förnyad granskning av fallen kanske antydde att det satt (eller åtminstone hade suttit) oskyldiga personer i svenska fängelser. Detta kommenterades med att man i svenska domstolar inte kan förklaras oskyldig och ledde över till att prata om att när dom fallit är man per definition att anse som skyldig (i juridisk mening).

Alltså en gång skyldig, alltid skyldig - med tanke på att trots allt är professor i straffrätt tycker jag det är uppseendeväckande att hon tycker oskyldighetspresumtionen (se på FNs mänskliga rättigheters artikel 11) insträcker sig till innan dom fallit. Själv tycker jag det rimliga vore att ett upphävande av tidigare dom borde ge samma rätt att betraktas som oskyldig.

Hejdå, Naturbruk

Ett antal program läggs ju ner nu till månadsskiftet. Det bästa av dessa är Naturbruk. Även om man inte tidigare lyssnat på det kan avskedsavsnittet vara värt att höra.

Andra bra program som försvinner är Vår grundade mening och Föräldrarna, samt inte minst Boktornet.

Lyssna gärna innan de försvinner för gott.

Wii!

Så fick hon då sin julklapp till slut, min fru!

Det vill säga hennes Wii kom till postcentret i förrgår, och igår fick jag möjlighet att hämta ut den, vilket jag så klart gjorde.

Som en sidonot så beställde jag en maskin från Dustin@home i november. På grund av knappa leveranser kom den dock aldrig - i förra veckan tittade jag dock runt och upptäckte att trots att de var slut nästan överallt sa sig amazon.de ha i lager - en beställning därifrån och fem dagar senare kunde jag hämta ut en konsoll åt henne (dessutom 245 SEK billigare - vilket nästan räcker till ett exemplar av Rampage Total Destruction.)

Hur som helst, efter någon timmes lek med Wii Sports är jag övertygad om att kontrollen har stora möjligheter (vilket jag visserligen trodde innan, så frågan är om det beror på testet. Hur bra de utnyttjas är dock en annan femma - Zelda, det andra Wii-spelet jag provat utnyttjar inte kontrollen lika bra alls i mitt tycke (kan möjligen bero på vana från Gamecube-varianter).

Jag blev dock förvånad över hur mycket man faktiskt rörde sig vid Wii Sports. Även om det är lite hemskt har jag blivit småförtjust i boxningen, och där rör man sig en hel del.

Internal affairs?

The Departed går ju upp på bio idag. I kategorin i-landsproblem hamnar väl att jag hunnit reta mig flera gånger på att Kulturnytt envisas med att kalla förlagan för Internal affairs (istället för det rimligare Infernal affairs).
Fast DN lyckas åtminstone få det rätt.

Vad gäller själva filmen är jag som vanlig lite skeptisk till omfilmatiseringar, även om de ibland kan slå förlagan på filmarna. Historien tycker jag dock om och kan nog tänka mig att ge ett par timmar av mitt liv (kanske kombinerat med att titta på förlagan igen, men då ligger The Mikado, som vi fått låna, högre upp på listan).

Gottbjuden

Claes bjöd på kuzu güveç igår.

Gott och trevligt. Fick också chansen att testa hans nya leksak, som verkade mycket kompetent (förmodligen betydligt mer än jag skulle ha behov av någonsin, men så är jag inte någon vidare fotograf heller).

Vi fick också lära oss att man firar tjugonda knut ordentligt i Gimo och bestämde oss för att vi måste åka och titta på det. Ska bli spännande.

På begäran: iPhone och Apple TV

Eftersom
Cecilia frågade tänkte jag berätta vad jag tycker om iPhone, och då även passa på med AppleTV.

Om vi börjar med det ointressanta:
AppleTV har jag funderat på om det skulle ha varit ett bättre alternativ för den
tv-lösning jag byggt. Nu syns det att det hade det inte (skönt!).

Jag har inte sett något om hur mycket minne den innehåller - det är ju mycket möjligt att det är en
rolig och praktisk pryl att köra servertjänster på eller liknande. Tvivlar dock på att det sitter minne nog i den
(och nuförtiden finns det ju andra praktiska lådor för att bygga små, tysta burkar).

Hur som helst, det är en iPod. Utan inbyggd skärm och med trådlöst nät, men ändå en iPod. Jag hade
väl förväntat mig att den skulle ha viss koppling till TV-tjänster (liknande
en TiVo) med bland annat inspelning, men TV verkar mest syfta på att den kan
anslutas till en TV för visning (även om det från kraven inte verkar gå till vår, dock).

Men visst, jag känner till många personer som tittar på video på sina iPodar i dagsläget, så varför inte?
Frågan blir väl mest vad man ska titta på -
iTMS Sverige säljer inte video i dagsläget, och
iTMS USA vill inte sälja till mig. Lösningar som den jag har är ju tänkbara, men de som har sådana lär redan ha dem
anslutna till sin TV.

Ett annat alternativ att få tag på material är ju fildelning. Frågan är bara hur många som köper en dyrare
Apple-låda istället för alternativ från andra tillverkare (ok, ett stort antal lär köpa den som videoersättare och
bli besvikna när den inte spelar, men annars?).

iPhone är intressantare. Den är ju onekligen snygg, vilket verkar
vara det viktigaste kriteriet för telefoner nuförtiden.
Att det är en iPod är också logiskt eftersom de vill sälja i iTMS (och rädda folk från att gå omkring med för mycket saker).
Vad gäller iPod-biten så noterar jag också att den inte verkar ha någonstans för minnespinnar, så man blir låst till att ha den
minnesmängd man väljer (kanske inget direkt problem, men om det kommer stora, billiga sådana kan det ju kännas lite surt).

Som jag förstår det kommer
det inte heller (åtminstone från början) gå att lägga upp egna applikationer i den, vilket i hög grad förtar handdatorfunktion i den.
Egentligen tror jag att jag skulle vara rätt nöjd med en hyfsad webbläsare i telefonen (eventuellt även
en jabberklient och något som pratar imap), men det vore ju roligt
att kunna lägga in egna program (ifall Apple bestämmer sig för att göra något idiotiskt jag inte vill gå med på, som vanligt).

Att man inte kan byta batteri skulle inte göra mig så mycket, med mina vanor. För de som
alltid måste prata med någon som inte är i närheten kan det väl säkert ställa till problem, dock. (Själv har jag alltid haft sönder
mina telefoner på andra vis innan det blivit behov av batteribyte, så jag har istället extrabatterier jag inte använder.)

En utmärkt sak att låta någon kompis köpa och leka med innan man skaffar en själv, alltså. Så det är klart att du ska ha en, Cecilia! (Fast, i ärlighetens namn tror jag att jag skulle bli besviken.)

Mina verktyg: Dictionary switcher

Jag tycker om (och behöver näst intill nuförtiden) att ha automatisk stavningskontroll på det jag skriver. Eftersom en stor del av det jag skriver nuförtiden sker i en webbläsare vill jag därför att det bara ska funka utan att jag behöver göra något. För många i världen räcker det säkert med en vanlig ny Firefox för det, men eftersom jag ofta behöver blanda engelska och svenska så tycker jag inte att det duger (eftersom jag då manuellt måste klicka och välja nytt språk, extra jobbigt när jag skriver på flera texter i olika flikar samtidigt).

Där kommer Dictionary switcher in i bilden. Ser man till vad den ska kunna uppfyller den mina behov perfekt - den ska kunna låsa en viss ordlista till en sida, eller ställa in rätt ordlista automatiskt utifrån vad webbsidan man befinner sig på säger sig vara för språk.

Låter ju bra, tyvärr har den (när jag orkade titta mellan varje version) aldrig riktigt fungerat - något litet fel har det alltid varit (ofta tabbytesrelaterade). Men det har kommit versioner i rask takt och det känns definitivt som att den hjälper till (och har blivit bättre - jag behöver byta ordlista manuellt betydligt mer sällan nu än för någon månad sedan).

Trots (gissar jag) att en del fel fortfarande finns kvar är den ändå väl värd att använda.

The Castle

Som en present från tidigare exilsvenskar fick vi The Castle
som såg väldigt hemsk ut på omslaget, men som vi ändå tittade på i veckan.

Den var överraskande rolig - mest dålig humor och uppenbara skämt, men det fungerar faktiskt.
Extra roligt tyckte jag det var att (även om vi bara varit där ett kort tag) man kände igen den australiensiska andan, som
speglades väl i filmen.

Trådlösa manicker

Jag är egentligen inte så förtjust i trådlösa saker, alls. Men att Wiin blir trådlös tycker jag ändå ska bli ganska skönt. Anledningen till detta är att en nackdel jag upplevt med vår Gamecube är att det är för jobbigt att plocka undan den, och med en massa sladdar på golvet känns det inte lönt att släppa loss vår Roomba.

(Och ifall någon undrar tycker jag iRobot Create verkar vara en utmärkt present till alla barn.)

Simultankapacitet

En av de saker jag gör som jag inte vet är konstig eller inte är hur jag normalt läser böcker. Typiskt har jag åtminstone fyra-fem böcker påbörjade som jag läser ungefär samtidigt. I vissa fall kan jag dock göra uppehåll på uppemot ett halvår utan att gå med på att jag slutat läsa den (det vill säga när jag fortsätter börjar jag där jag var).

Första passet på nya schemat

Eftersom det nya schemat började gälla igår passade jag på att gå på Maries
Stång I 75. Nu har jag visserligen degenererat en hel del sen början av december (eller när jag nu blev riktigt förkyld), men det kändes ändå som att det var så jobbigt som det borde.

Efter 15 minuter körde jag mig ganska slutkörd (vilket jag tycker är rätt - det ska man göra hela tiden om man anstränger sig mycket nog), men jag har ändå ett minne av att jag lyckades titta på klockan och tänka "skönt, bara en timme kvar nu".

Sonja 372 dagar

Som redan uppmärksammats bjöd Sonja (eller kanske snarare hennes stolta föräldrar) på ettårskalas i helgen.

Förutom spännande paketöppning och god mat och dryck bjöds det även på trolleri, då födelsedagsbarnet skulle staka ut sin väg i livet genom att välja bland olika saker som lagts ut framför henne. I denna moderniserade variant fanns det gott om saker att välja på.

Trots pappans envetna försök att få dottern att välja datormusen föll valet på pennan (till tydlig glädje) och skeden, varför det är uppenbart att hon kommer att skriva kokböcker. (Då vi väl får hoppas att hon inte gör som Jan Hedh och gör böcker med bröd man aldrig orkar baka ordentligt.)

Apropå presenter får jag väl hålla med om att pusselmattan var bäst, men för att propagera för de egna presenterna måste jag ändå påpeka att ingen kan vara nere med en ballong.

Google Docs och Notebook

Det händer ganska ofta nuförtiden att jag vill notera saker någonstans och jag har aldrig varit överdrivet förtjust i att ha en massa post-it-lappar sittande. Historiskt har min lösning typiskt varit att skriva in det jag behöver komma ihåg i en textfil i min hemkatalog på den maskin jag kör på (det är väldigt sällan saker jag behöver komma ihåg utan tillgång till nätanslutning, och jag kan typiskt komma in på de burkar jag behöver).

En nackdel med det är dock att det blir så skräpigt i hemkatalogen. Jag har provat att använda punktfiler (motsvarar i någon mån gömda filer), men inte blivit nöjd med den lösningen heller. Sen ett tag tillbaka använder jag istället Google Notebook och Google Docs & Spreadsheets. Båda stöder delning med andra användare med Googlekonto (på ett sätt som helt klart duger för mig, har inte direkt provat att båda arbetar mot samma dokument exakt samtidigt än), och det är lätt att klottra ner något i Notebook medan det går bra att skriva och hantera långa texter i Docs.

Det jag i dagsläget upplever som största missen är bristen på integrering mellan de två tjänsterna - framför allt har jag faktiskt stört mig på att jag inte kan plocka över en not från anteckningsblocket och fortsätta skriva i Docs, men i ärlighetens namn är det inte ofta. En liten skönhetsfläck är också att de inte gett Google-tjänsten Blogger några fördelar jämfört med andra weblogg-tjänster - även för blogger (verkar det som, jag har inte provat) måste man ange sina kontouppgifter när den automatiskt borde fixa en snygg lista där man fick välja var man ville publicera.

Vad de däremot har som jag saknat i andra produkter är en produktundersökning där man kan betygsätta tjänsten på olika sätt och berätta vad som är bra och mindre bra - för många andra tjänsten verkar tanken mest vara att man ska gnälla i någon nyhetsgrupp och hoppas bli uppmärksammad.

Snälla datorlådor

Att datorer är snällare mot mig än bilar borde inte vara någon överraskning, men även om jag inte alls är särskilt förtjust i att hålla på med hårdvara så känns det faktiskt som att datorlådorna blivit snällare mot mig senaste åren - förut (i någon ospecificerad, förhistorisk tid) brukade jag alltid få ett par skruvar över när jag tagit isär och plockat ihop något, eller också saknades det skruvar (och så klart i vissa sällsynta fall båda samtidigt).

Idag har jag dock skruvat i en burk - först för att komma åt att ta ur och sätta i minne (som lånades ut under dagen). När minnet väl var istoppat hade maskinen dock börjat låta rejält mycket mer (och sämre) än den borde, varför jag öppnade igen för att se om någon sladd låg mot en fläkt (felsökning av missljud från datorer är enkelt - det är något som rör sig och det är normalt bara fläktar i datorer).

Det var ingen sladd som låg mot utan fläkten i nätdelen som tyckte sig fått en dammattack och lät illa därför, efter att ha plockat ut fläkten därifrån och torkat bort allt damm lät det mycket bättre.

Som extra bonus så skar jag mig inte ens när jag höll på och skruvade, och detta på en billig datorlåda.

Bakmaskin

Apropå att Claes får mumsa på Helenas fruktbröd kan jag berätta att vi införskaffade (via "aktiva ombud") en bakmaskin precis före julen.

Jag är visserligen inte någon som är beroende av att alltid ha nybakat bröd hemma, och tycker typiskt att man inte ska köpa mer bröd om man har någon kant hemma (som kan räcka). Bröd slängs om det möglar.

Det är dock ganska roligt (hittills) med bakmaskin. Brödet får visserligen en något ohanterlig storlek (det blir stora skivor), men den går tillräckligt snabbt att ladda för att jag ska vara nöjd, man behöver inte köpa några konstiga mixer med magiska komponenter utan det räcker med vanliga brödkomponenter (och torrjäst om man inte brukar använda det) och brödet blir helt okej.

Den låter visserligen lite - slaskar en del när den håller på och piper när den är klar, men inget jag tror man kan bli väckt av - är man däremot sömnlös kan man dock lägga märke till det.

Överhuvudtaget var det en överraskande positiv upplevelse. Att använda automaten är ett par magnituder mindre jobbigt än att baka på traditionellt sett, största problemet är var man ska ställa den när den inte används.

(Inte för att jag tror att någon ska springa ut och köpa just en sådan automat som vi har baserat på det här, men den kallas "Superior Design Brotbackautomat" av säljaren. Vid en snabbtitt verkar den vara tillverkad av Guangdong Xinbao Electrical Appliances Holdings Co.,Ltd. (helt okej namn på ett företag!) och de kallar den XBM1136S.

Språkstofil?

Eftersom min fru bland annat fick en Wii i julklapp, med undantag för att hon inte faktiskt fick den utan ska få den när Dustin Home faktiskt får något de kan leverera till mig, har jag då och då försökt titta in i Nintendoforumen. Nog för att jag är medveten om att kundkretsen är "yngre" personer, men språkbruket där skrämmer mig ändå rejält.