Eftersom det nya schemat började gälla igår passade jag på att gå på Maries
Stång I 75. Nu har jag visserligen degenererat en hel del sen början av december (eller när jag nu blev riktigt förkyld), men det kändes ändå som att det var så jobbigt som det borde.
Efter 15 minuter körde jag mig ganska slutkörd (vilket jag tycker är rätt - det ska man göra hela tiden om man anstränger sig mycket nog), men jag har ändå ett minne av att jag lyckades titta på klockan och tänka "skönt, bara en timme kvar nu".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar